Jag är som ett litet barn som ligger och inte kan sova kvällen innan den efterlängtade julafton... Ja, ni kan ju gissa vem som kommer hem imorgon. Det är 8 veckor sedan jag såg honom gå ut genom dörren. 8 veckor sedan jag fick känna hans närhet eller ens prata med honom länge än 15 min!
Det kommer nog att kännas overkligt. Att äntligen få se han. Att äntligen få han honom på säker mark för en stund. Jag kommer att njuta. Jag kommer att omfamnas av hans varma armar i hela 13 nätter, varje dag i 13 dagar kommer jag få se hans leende. All denna oro och längtan jag har haft kommer i 13 dagar att försvinna.
Kan ni förstå att han kommer hem imorgon? Jag kan knappt förstå det. Imorgon är dagen då jag vaknar upp och få se honom.

Nu ska jag plugga i en kvart, sen ska jag stänga av allt. Blunda och se fram emot den stora dagen jag har räknat ned mot, imorgon är det äntligen 0.